En läsare bad mig att skriva lite om mitt yrke sjuksköterska då hon själv fundera på att läsa till sjuksköterska. Egentligen försöker jag att undvika att skriva om mitt arbeta specifik då jag hela tiden har sekretsslagen att ta hänsyn till och vill absolut inte avslöja något om mina patienter. Men självklart kan jag beskriva yrket generellt och hur jag arbetar på just den avdelningen jag jobbar.

Som sjuksköterska funkar jag nästan som en "spindel i nätet" och måste ha "många bollar i luften". Medans andra professioner endast ha hand om en liten del av patienten som t.ex. träningen, omvårdnaden och det medicinska så har jag som sjuksköterska hand om allt. Vi delar mediciner hjälper patienterna med omvårdnaden och träning. Det är oss sjuksköterska alla vänder sig till i första hand om det är något som gäller en patient och det är också genom oss sjuksköterskor allt måste gå igenom för att funka.

Något som jag har sagt innan och som troligtvis kommer att stämma livet ut är att jag älskar mitt arbete. Inget ger mig lika mycket stimulering och adrenalin kick som en hektiskt dag på jobbet (sjukt men sant:P). Jag har sen ett år tillbaka jobbat på geriatriska vårdenheten på Värnamo sjukhus. Där vi har en strokeavdelning och rehabilitering avdelning. På stroke avdelningen kommer det dagligen in patienter för hjärnblödning, hjärninfarkt och TIA. På rehabiliteringavdelning kommer det patienter remisserade till oss för att rehabiliteras.

Som sjuksköterska har jag huvudansvarig för omvårdnaden. I omvårdnaden räknas allt vård som rör patienten psykiskt och fysikst. Tex. påklädning, tvättning, såromläggning, samtal och matning m.m.  Mycket av dessa uppgifter tilldelar jag (delegerar) andra professioner som; undersköterskor och kurator exempelvis.

Läkarna har huvudansvaret för det medicinska biten. Men mycket av detta tilldelar dom då oss som sjuksköterskor. T.ex. medicindelning (tabletter, infusioner och injektioner), sondmatning, provtagingar, vissa undersökningar.

Självklart utgår vi alltid ifrån patienten, men det mesta kommer inte självklart. Speciellt inte från patienter som har fått en stroke och är halvsidigt förlamad samt inte kunna tala. Därför är observationen viktigast av allt. En av sjuksköterskan största uppgift är att observera sin patient och tänka på alla aspekter som finns. Försöka uppmärksamma det som finns och inte finns samt det som har gjorts och inte gjorts. Exenpelvis, hur klarat patienten sig rörelsemässigt? Äter patienten? Har patienten några sår? Är patienten annorlunda jämför med innan på något sätt? Vänder sig patienten i sängen?. Mycket information får man också inhämta från sina kollegor som undersköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnasten.

Ärligt talat om man är ute efter att vårda patienten mycket så ska man vara undersköterska, för deras arbete är till 90% hos själva patienten. Medans sjuksköterskan kanske endast 50% är hos patienten (i alla fall hos mig). Dokumentationen och administrationen tar en hel del tid och är en stor del i det hela för att allt ska funka. Allt som händer patienten under vårdtiden ska dokumenteras, formulärer och blanketter ska fyllas i, samtal till anhöriga och andra ställen ska göras. Mycket handlar om att fixa så allt klickar i övergångarna mellan olika vårdgivare som t.ex annan vårdenhet och kommunen. Detta gäller vid inskrivning, under vårdförloppet och sen utskrivningen.

Nu babblade jag bara som sagt utifrån mitt arbete på en vanlig sjukvårdavdelning. Sen finns det ju andra ställen som en sjuksköterska kan jobba på, exempelvis mottagningar och äldreboende där det ser lite annorlunda ut:) Sen kan man ju också specialisera sig inom ett område t.ex. distrikt, operation eller intensivvård. Jag är bara en allmänsjuksköterska. Men vill gärna specialistutbilda mig till barnmorska:D Ett tips till er som funderar på yrket, praktiksera en dag på en sjukvårdsavdelning så får ni ser hur det funkar.